Från Katarina Andreasson till regeringen

Vi ser en trend i Sverige med ett fallande antal barn som väljer att spela klassiska instrument i kulturskolorna. Sedan 2001 har inte längre Musikhögskolorna som ett uppdrag från staten att utbilda instrumentallärare till kulturskolorna. Detta börjar nu få konsekvenser i och med svårigheten att rekrytera kvalificerade lärare till kulturskolorna, vilket i sin tur gör att vi på en del blåsinstrument, bl.a. fagott, valthorn, trombon, oboe, helt saknar studenter på musikhögskolan i Örebro. Detta får även som konsekvens, att vi har svårt att hitta svenska musiker till våra orkestertjänster i de professionella orkestrarna, där de måste hävda sig genom provspelning i stenhård konkurrens från hela världen.

I detta rådande klimat i det svenska musiklivet är det otänkbart att lägga ner någon existerande orkester. De är oerhört viktiga även som förebilder för ungdomar som vill spela ett instrument. Tystnar den professionella musiken av hög kvalité i sveriges sydöstra hörn, så förlorar många, många barn och ungdomar den förebild som kan få dem intresserade av musiken, förutom alla konsertbesökare som då inte har någon professionell ensemble i sin närhet.

Jag har fått min musikaliska grundutbildning i Karlskrona Musikskola på 1970-talet, och Marinens Musikkår var då en stor inspiration för mig, och betydande för min fortsatta musikutbildning. Jag har sedan dess haft stor framgång inom min bransch och bidrar till svenskt musikliv inom flera olika grenar av musiken: Jag har varit verksam som konsertmästare i 30 år, i många av landets symfoniorkestrar och fast anställd som 1’e konsertmästare i Aalborgs Symfoniorkester, GöteborgsOperans Orkester samt vid min nuvarande tjänst som 1’e konsertmästare i Svenska Kammarorkestern. En tjänst jag haft sedan 1996, och under vilken period orkestern har rönt stor framgång både i Sverige och utomlands.

Jag arbetar dessutom som dirigent och violinsolist både i Sverige och utomlands.

Jag blev våren 2012 även utnämnd till professor i Musikalisk gestaltning på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Där har jag startat Akademisk Orkester, en symfoniorkester med ett 70-tal medlemmar, bestående av både studenter, amatörer och musiklärare.

Jag är även ledamot i Konstnärsnämndens arbetsgrupp för musik.

Jag skriver till er för att jag är mycket angelägen om, att Marinens Musikkår i Karlskrona bevaras.

En Musikkår med anor långt tillbaka i tiden och med en sådan kvalité och musikalisk bredd som Marinens Musikkår har, anser jag måste bevaras. Den är även viktigt placerad, i ett hörn av Sverige ,där den gör en oerhörd nytta för kulturen i en stor region. Det kan väl inte vara meningen, att all Försvarsmusik i Sverige ska vara placerad i Stockholm?

Jag har vid ett flertal tillfällen dirigerat Marinens Musikkår och vet, att det är en orkester med stor flexibilitet, framåtanda och kompetens. Det är en av de orkestrar i Sverige som jag prioriterar att arbeta med.

Att lägga ner en orkester går mycket fort, att bygga upp en tar lång tid!

Med vänliga hälsningar från

Katarina Andreasson.
professor i musikalisk gestaltning,
1’e konsertmästare i Svenska Kammarorkestern,Örebro,
dirigent,
ledamot i Konstnärsnämnden.