Från SYMF till regeringen

Symf är ett TCO-förbund som organiserar professionella musiker och korister, huvudsakligen verksamma vid offentligstödda institutioner. Vi har idag cirka 1800 medlemmar, både tillsvidareanställda och frilansande.

Till berörda parter

Angående Marinens Musikkår.

Vi har återigen tvingats konstatera att Marinens Musikkår är nedläggningshotad. Vår förbundsordförande Bo Olsson gav i ett pressmeddelande uttryck för vår inställning när beskedet kom. Den information som nu nått oss inför Försvarets organisation 2018 gör att vi vill komplettera med en fördjupad
argumentation runt försvarsmaktens beslut som kommer att få oåterkalleliga konsekvenser för det svenska musiklivet.

Varje fast arbetstillfälle till acceptabla villkor är viktig för det professionella musiklivet. Varje förlorad fast anställning innebär dessutom att frilansmusikernas totala arbetsunderlag urholkas ytterligare. Vi behöver fler musiker i Sverige, inte färre. Utan musiker tystnar Sverige.

Den Svenska försvarsmusiken håller, inte minst genom Marinens Musikkår, en internationellt erkänt hög nivå. Den enda vägen att upprätthålla den nivån är genom att långsiktigt behålla de musiker som söker sig till respektive orkester. Med ålder följer erfarenhet.

Den här frågan är för omfattande för att den ska få avgöras enbart utifrån försvarsmaktens ekonomiska prioriteringar. Det civila musiklivet och försvarsmusiken är starkt sammankopplade.
Vi anser därför att det nu är ledamöterna i riksdagens försvarsutskott och kulturutskott som gemensamt ska hitta en långsiktig lösning för hur försvarsmusiken i Sverige ska kunna fortleva med bibehållen hög konstnärlig kvalitet.

Vårt ställningstagande utgår från tre huvudområden:

Kulturarvet, Musikpolitik, Anställningsvillkor

Kulturarvet

1680 erhöll Karlskrona sina stadsrättigheter och 1685, samtida med Amiralitetskyrkan, omnämns musikkåren i Karlskrona för första gången. Staden hyser därmed den näst äldsta orkestern i Sverige. Endast Kungliga Hovkapellet är äldre. Man kan utan att tveka hävda att Marinens Musikkår är en oskiljaktig del i det kulturarv som ingår i UNESCO:s bedömning av stadens betydelse som en levande länk till historien.

Vad har då detta med SYMF att göra?
Våra medlemmar, liksom försvarsförbundets i Marinens Musikkår, är bärare av den svenska musiktraditionen som löpt parallellt ända sedan Gustav Vasas styre. Mycket av det vi framför på våra konserter är musik som har framförts under flera sekler bakåt i tiden. Vi är en del av det som format dagens samhälle och det finns få funktioner i dag där man kan följa en obruten kedja ända tillbaka till grunden för dagens samhälle.

Det är därför ytterst anmärkningsvärt om försvarsmakten, som också är en bärare av stolta traditioner, ensidigt tillåts att fatta ett oåterkalleligt beslut att bryta en unik tradition av försvarsmusik i en lika betydelsefull stad, sett utifrån kulturarvets betydelse.

Musikpolitik

De få professionella blåsorkestrar som finns kvar i Sverige i dag är satta under hård press. Ständiga hot om nedläggning och besparingar gör att både den konstnärliga kvaliteten och musikernas trygghet för sin försörjning hotas. Det har i dagsläget gått så långt att risken för en slutlig avveckling av den konstformen är nära förestående.

Att det är en marginaliserad del av vårt kulturliv speglas inte minst i det faktum att återväxten i vissa instrumentgrupper är oerhört dålig. En av orsakerna är att synligheten av blåsorkestrarna minskar och därmed väcks inte heller intresset av att spela de instrument som ingår i den sortens ensembler.
Försvarsmusiken har där tidigare inneburit en avgörande skillnad i synligheten, inte minst i samhällen långt ifrån symfoniorkestrarna. (Bara i Karlskrona fanns en gång i tiden två kårer då även KA 2 hade en egen musikkår.)
I dessa samhällen var försvarsmusiken ofta den aktör som utgjorde basen för ett kulturliv. Dels som rekryteringsbas för musikskolorna men även som viktig del i kulturutbudet. Konsertverksamhet i kyrkor och samlingslokaler i den region de var verksamma i. Detta väckte intresse bland ungdomarna för att börja spela instrument.

I dag har, vilket också en offentlig orkesterutredning visade på, Mälardalsregionen en hög täckningsgrad av olika orkestrar. Det finns en blandning av olika ensembler och därmed ett brett och levande utbud av konserter och andra musikaktiviteter. Ur vårt perspektiv är detta en nivå som vi skulle vilja se över hela landet.

I storstadsregionerna kan de flesta få ta del av den kulturinriktning som man personligen efterfrågar. För övriga delen av Sverige är det annorlunda. Där har det som är kvar av försvarsmusiken fortfarande en stor roll att fylla. Det är inte försvarsmaktens uppgift att fylla ett kulturellt tomrum som inte regering och riksdag är kapabla till men i det här fallet kan man genom ett annat beslut göra en avgörande skillnad.

SYMF utgår från att försvarsmakten, som i alla lägen strävar efter professionella och effektiva stridande förband, har samma inställning till försvarsmusikens konstnärliga kvalitet. I dag möjliggörs detta av att det civila samhället erbjuder en högkvalitativ utbildning på högskolenivå varifrån FöMus rekryterar sina musiker utan kostnad.

Vi menar att eftersom det civila samhället står för kostnaden för utbildningen så ska försvaret ta ett regionalkulturellt ansvar för det civila kulturlivet.

Anställningsvillkor

Vi är mycket kritiska till att anställa försvarmusiker inom ramen för GSS-anställning. I den stund när man slutade att använda musiker i stridande förband, och i stället började erbjuda kultur mellan striderna i stället med avsikt att stärka moral och humör, försvann också all legitimitet för anställningsformer som är avsedda för soldater i strid. Vi frågar oss också om man inte drar på sig ökade och onödiga utbildningskostnader med tanke på den militära grundutbildningen.
En kollektiv lönesättning utifrån erfarenhet, jämställda anställningsformer i orkestrarna och en bra arbetsmiljö är de viktigaste grundpelarna i vårt kollektivavtal.
Det som nu pågår inom försvarsmusiken undergräver en stor del av det vi arbetat för och, vad som är mer upprörande, är att det finansieras av skattemedel.

Vi har svårt att förstå vitsen med att man i FöMus musikkårer använder sig av olika anställningsformer, som inte bara skapar en dålig arbetsmiljö lokalt i respektive musikkår, utan också riskerar den goda relationen mellan musiker i Sverige, oavsett facklig tillhörighet. Det kan vi inte acceptera.

Vi organiserar den absolut största delen av de musiker som i dag täcker de vakanser som finns inom FöMus samt att våra medlemmar också tjänstgör som extramusiker i Försvarsmaktens kårer.

Med tanke på de problem vi ser med GSS musiker så finns det nog orsak att fundera på konsekvenserna för verksamhetens genomförande och konstnärliga kvalitet om försvarsmusiken hamnar på kollisionskurs med det civila musiklivets organisationer och dess principer.

Om denna negativa utveckling fortgår tvingas vi ompröva vår positiva hållning till att musiker söker till försvarsmusiken.

Vi hoppas nu på ett välgrundat och långsiktigt ansvarsfullt beslut från riksdagen.
Stockholm 2013-11-10

Bo Olsson, Ordförande

Gunnar Jönsson, Vice Ordförande